Ordförande:

Pol. dr. Christoffer Grönholm

Medlemmar i redaktionsrådet:

Ingmar Björkman (f. 1931) verkställande direktör, idrottshistoriker. Vid sidan av sitt yrkesliv inom resebyråbranschen (han var bl.a. vd för Tjäreborg resor 1966-73) har B. verkat inom i ett flertal finländska idrottsorganisationer och skrivit betydande idrottshistoriska verk. Han var bl.a. ordförande för Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI) 1982-87 och Helsingfors gymnastikklubb 1988-94 samt medlem av Finlands olympiska delegation 1984-92 och Stadionstiftelsens delegation 1984-2004. Bland Björkmans verk kan nämnas historikerna 100 år för Finlands idrott - 100 vuotta Suomen urheilun hyväksi : Idrottsföreningen Kamraterna Helsingfors 1897-1997, 1997, Svenska Finlands Idrottsförbund 1912-2002 2002, samt olympiahistoriken Athens to Athens. The Official History of the Olympic Games and the IOC 1894-2004, 2003, där han verkade som en av redaktörerna. År 2007 utgav han en biografi över den finländska idrottens starke man, Erik von Frenckell; E. v. F. En finländsk olympier, som har översatts till engelska, samt året därpå en historik över den Finlandssvenska Bragdmedaljen: B. Den finlandssvenska Bragdmedaljen genom tiderna. B. är hedersmedlem i bl.a. SFI och CIF samt medlem av The Society of Olympic Historians.

Kristian Donner (f. 1952) professor, zoolog. D. doktorerade 1985, verkade som forskare vid Finlands Akademi (FA) 1988-92 och assistent vid zoologiska institutionen och institutionen för ekologi och systematik vid Helsingfors Universitet (HU) 1991-95. Han var äldre forskare vid FA 1996-99, biträdande professor i zoologi vid HU 1996-98, och är ämnets professor vid nämnda universitet sedan 1998. D. har vidare bl.a. varit ordförande för föreningen Natur och Miljös arbetsutskott 1980-90; medlem av styrelsen för Miljöförlaget Ab 1983-97 och av styrelsen för Nordiska föreningen för fysiologi 1995-2004. Han har skrivit ett flertal publikationer inom synvetenskap och sinnesbiologi. Valdes till "Årets fysiolog" av Societas Physioologica Fennica år 1996.

Torsten Edgren (f. 1934) professor, arkeolog. E. var tillförordnad professor i finsk och jämförande arkeologi vid Turun Yliopisto (Åbo universitet) 1969-71, därefter docent i nordisk och jämförande arkeologi vid Uppsala universitet 1972. Han var vidare chef för forskningsavdelningen vid Museiverket 1972-92, samt för dess arkeologiska avdelning 1992-99. E. har varit redaktör för tidskrifterna Iskos 1976-99, Finskt museum 1977-88 och för Finska fornminnesföreningens tidskrift sedan 1988. Han har skrivit bl.a. Studier över den snörkeramiska keramiken 1970, Form och funktion 1982, om stenåldern i verket Suomen historia 1, 1984, om den förhistoriska tiden i Finlands historia 1, 1992 samt Borgåtraktens förhistoria 1996. Utländsk ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund sedan 1993.

Henrik Ekberg (f. 1944), redaktör, pol.dr 1995. E. anställdes 1969 vid Föreningen Finlandssvenska Uppslagsverk och 1973 vid Holger Schildts förlag med uppgift att sammanställa första upplagan av Uppslagsverket Finland, som utkom 1982-85. Han redigerade senare bl.a. verken Finland i krig 1-3 (1986/2000-2001) och Finlands historia 1-4 (1992-99) samt fem upplagor av Vem och Vad (1975, 1980, 1992, 1996 o. 2000) . E. disputerade 1991 på en avhandling om den finländska nazismen 1932-44 och har därtill publicerat artiklar för finlandssvensk tidnings- och tidskriftspress samt verkat som översättare. Han blev 2001 huvudredaktör för andra upplagan av Uppslagsverket Finland, som utkom mellan åren 2003-07, samt ledde även Uppslagsverket Finlands introduktion på Internet hösten 2009, varefter han gick i pension i november samma år. E. redigerade Västnyländsk årsbok 1999-2006 och och utgav 2006 I borgens skugga. Västnyland från forntid till nutid.

Patrick Eriksson (f. 1947) arkitekt. E., som avlade arkitektexamen 1971, arbetade vid Arkitektbyrå Kurt Simberg & Co 1965-74, vid Arkitektbyrå Einari Teräsvirta 1974-79 och innehar sedan 1979 egen byrå, Eriksson Arkitekterna Ab. Han har bl.a. varit styrelseordförande för den finländska avdelningen vid Nordisk Byggdag 1992-2002 och ordförande för arkitektgillet vid Tekniska föreningen i Finland 1998-2000. Bland E:s verk kan nämnas Flinkenberg & Co Ab:s kontorshus i Esbo 1988-92, Alberga gårds restaurering i Esbo 1991-95, Finlands Afasicentrum i Helsingfors 1996-98, stadsplanering och bostadskvarter i Herrgårdsforsen, Vanda, 1998-2004 och bostadskvarter i Vanajanranta, Tavastehus, 1999-2005. E. har erhållit förtjänsttecken av Finlands arkitektförbund SAFA samt flera första pris i utländska och inhemska arkitekttävlingar.

René Gothóni (f. 1950) professor, religionsvetare, författare. Teologie doktor 1983. G. var vikarierande professor i religionsvetenskap vid Helsingfors Universitet (HU) 1985, 1991-92, forskare vid Finlands Akademi 1993-95, professor i religionsvetenskap vid HU 1995-97, därefter docent i huvudsyssla vid HU 1996-2001 och är sedan sistnämnda år professor i religionsvetenskap vid nämnda universitet. Han har varit styrelsemedlem i bl.a. Religionsvetenskapliga sällskapet i Finland 1985-89, Antropologiska Sällskapet i Finland 1984-98, Nordic Association for South Asian Studies 1992-93, Finlands institut i Jerusalem 1994-98, och sedan 2003 i Vetenskapliga samfundens delegation. G. har bl.a. fördjupat sig i buddhismen och har tillsammans med Mikael Tenzin Dönden (eg. M. Niinimäki) skrivit böckerna Buddhalaista viisautta 1987 och Buddhalainen sanasto ja symboliikka 1990. Därtill har han flera gånger besökt det ortodoxa klostret på den grekiska ön Athos, som skildras i boken Det heliga berget Athos 2006. Bland andra böcker kan nämnas den själsligt lodande studiehandboken för examensskrivare vid universitet Oletko neuvoton? 1991 (på sv. Är du rådvill?) 1992 och Ajattelun aarteet (jämte hustrun Raili G.) 2007. G. är sedan 1990 Life Member vid Clare Hall College, Cambridge.

Carl-Adam Haeggström (f. 1941) professor, botaniker. H. var assistent, senare överassistent i botanik vid Helsingfors universitet åren 1970-95. Han utnämndes därefter till vikarierande, sedan tillförordnad professor i ämnet 1994-98 och var professor i botanik vid nämnda universitet 1998-2005. H. var vidare docent i botanik vid Helsingfors universitet 1989-98 och 2005-09. Han har bl.a. verkat som redaktör vid Nordenskiöld-samfundets tidskrift sedan 1974 och var styrelseordförande för Nordiska publiceringsrådet för botanik 1995-2000. Bland H:s publikationer kan nämnas The influence of sheep and cattle grazing on wooded meadows in Åland, Southwest Finland 1990 samt jämte T. Heikkilä, J. Peipponen och S. Vuokko studien över ängens skötsel och växtlighet; Toukohärkä ja kultasiipi. Niityt ja niiden hoito 1995. Erhöll statens informationspris 1996.

Peter Holmberg (f. 1938) professor, fysiker. H. doktorerade 1967 och var 1970-73 biträdande professor i fysik vid Uleåborgs universitet. Han var cheffysiker vid HUCS strålbehandlingsklinik 1974, biträdande professor i fysik vid Helsingfors Universitet (HU) 1974-98 och professor vid HU 1998-01. H. har bl.a. varit ordförande för Finlands fysikerförening 1979-82, skattmästare i Nordiska föreningen för klinisk fysik 1977-80, dess styrelsemedlem 1980-83, dess vice ordförande 1983-86 och ordförande 1986-88. Han har skrivit ca 400 alster från olika områden inom fysiken, främst kärnfysik, medicinsk fysik, undervisning av fysik och fysikens historia. H. har även skrivit eller medverkat som författare i flera läroböcker i fysik, bl.a. i bokserien Fysik för gymnasiet (jämte andra). Den finländska fysikens historia har H. skildrat bl.a. i History of physics in Finland 1828-1918, 1992, och i biografin Viktor Theodor Homen. Vetenskapsman och politiker 2005. H. är hedersledamot av Nordiska föreningen för klinisk fysik sedan 1992.

Lena Huldén (f. 1956) forskare, historiker, författare. Filosofie doktor 1996. H. var forskare vid Helsingfors universitetsbibliotek 1990-96, därefter chef för Folkkultursarkivet vid Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS) 1996-2006 (tjänstledig 2002-06). Vidare var hon forskare vid institutionen för tillämpad biologi vid Helsingfors universitet 2002-07, och är sedan 2007 forskare vid SLS. H. har varit sekreterare i Arkivföreningen 1995-96, i Suomen hyönteistieteellinen seura sedan 2003 och valdes 2007 till ordförande i Nordenskiöldsamfundet. H. har skrivit bl.a. om medeltiden i Finlands historia 1 (jämte T. Edgren) 1992, Kastelholm, en nyckel till Sverige (akademisk avhandling) 1996, På vakt i öster 1 (medeltiden), 2004 och Den sexbente fienden, (2006, få finska 2008) som handlar om insekters inverkan i den västerländska krigsföringens historia. H. tilldelades Statens informationspris 2008.

Ann-Marie Ivars (f. 1941) professor, språkvetare. I. var amanuens vid Folkmålskommissionen 1967-76, forskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken 1976-89. Därefter var hon biträdande professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet (HU) 1989-91, och professor åren 1991-2002. Hon var ordförande i Föreningen för nordisk filologi 1989-93, i Hugo Bergroth-sällskapet 1994, och medlem av dess styrelse 1999-2000 och 2007. I. var medlem i Svenska litteratursällskapet i Finlands (SLS) styrelse 1992-2007 och dess sekreterare 1995-2007. Hon var vidare redaktör för Folkmålsstudier 1994-2000 och sedan 1997 för Studier i nordisk filologi vid SLS. I. har forskat i finlandssvenska och svenska dialekter och har bl.a. skrivit Från Österbotten till Sörmland (akademisk avhandling) 1986, Närpesdialekten på 1980-talet, 1988, samt en studie över finlandssvenska stadsmål, Stad och bygd 1996. I. ledde1990-1995 projektet Finlandssvenska stadsmål, 2004-2008 Spara det finlandssvenska talet, I. har för sina forskargärningar tilldelats bl.a. Kungliga Gustaf Adolfs Akademiens pris år 1989.

Rainer Knapas (f. 1946) filosofie licentiat, forskare, historiker. K. har arbetat som forskare vid Museiverket och som assistent vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet. För närvarande verkar han som forskare vid Svenska Litteratursällskapet i Finland. K. har i skiftande roller som författare, utgivare, redaktör, bildredaktör och översättare medverkat till ett stort antal monografier, bl.a. historiken över Helsingfors Universitet 1640-1990 (tre delar) 1988-91, Historiallisia kuvia. Suomi vanhassa grafiikassa 1994, Resan till Italien. Gustaf Maurtiz Armfelts resedagbok 1783-1784, 1997, Finlands svenska litteraturhistoria I-II, 1999-2000, Elias Lönnrot, Vandraren, Reseberättelser från Karelen 1828-1842, 2002, Monrepos. Ludwig Heinrich Nicolay och hans värld, 2003, samt J. V. Snellman i Europa : resebilder 1840-1847, 2006. K. erhöll Svenska Akademiens Finlandspris år 2006.

Henrik Knif (f. 1953) docent, historiker. Filosofie doktor 1996. K. var forskarredaktör vid stadsrådets kansli gällande J. V. Snellmans verk 1987-98, tillförordnad professor vid historiska institutionen vid Åbo Akademi 1997, 1998, 2001, och 2002. Sedan sistnämnda år har han varit huvudredaktör för verket Biografiskt lexikon för Finland vid Svenska Litteratursällskapet i Finland. K. har därtill verkat bl.a. som styrelsemedlem för Nordisk historisk metodkonferens 1983-89, är medlem av Historisk tidskrift för Finlands redaktionsråd sedan 1993 och sedan 2005 av redaktionsrådet och styrningsgruppen för Anders Chydenius samlade skrifter. K. har varit forskarredaktör för utgåvan av J. V. Snellmans samlade arbeten I-XII 1992-98.

Gunhard Kock (f. 1947) redaktör. K. har sedan 1971 haft egen företags- och publiceringsverksamhet inom börsbranschen, bl.a. som chefredaktör vid Börsdata Kb. Han var delägare i bankirfirman Oy Erik Selin Ab 1980-87 och dess verkställande direktör åren 1983-86. K. har varit medlem av styrelsen i Oy Erik Selin Ab 1980-87 samt av förvaltningsrådet för Helsingfors fondbörs 1984-88. Han har bl.a. sammanställt den årligen utkommande handboken i finländsk aktiehandel, Pörssitieto, samt skrivit börskommentarer i Hufvudstadsbladet 1970-88. Erhöll statens informationspris 1980.

Mikael Korhonen (f. 1950) arkivchef, historiker. Filosofie doktor 1998. K. har bl.a. varit kultursekreterare i Kyrkslätts kommun 1988-90, projektforskare vid Åbo Akademi 1992-96, forskare vid Riksarkivet 1999-2003 och är sedan 2003 arkivchef vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Han har skrivit bl.a. Lappträsk kommuns historia 1995 och Föreningen på hälleberget - Pojo Ungdomsförening 1896-1996, 1996.

Christer Kuvaja (f. 1958) forskningschef, historiker. Filosofie doktor 2000. K. var assistent i nordisk historia vid Åbo Akademi 1995-2000, forskningsledare i ämnet vid ÅA 2002, 2003 och 2004. Åren 2004-07 var han forskningskoordinator vid Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS) och är sedan 2007 forskningschef vid SLS. Han är ordförande för Historiska samfundet i Åbo sedan 1999 och för föreningen Granskaren sedan 2003. K. har skrivit bl.a. historikerna Lev fattig - dö rik, Purmo kommuns historia 1868-1976 (jämte andra) 2001, Esse kommuns historia 1870-1976 (jämte N.-E. Villstrand och A.-C. Östman) 2003 samt skildringen av bl.a. Stora nordiska kriget, Karolinska krigare 1660-1721 2008. K. är forskarmedlem av Finska historiska samfundet 2004 och har prisbelönts av SLS 1995 och 2001.

Tua Kyrklund (f. 1959) informatör. Pol.kand, Svenska social- och kommunalhögskolan. K. har arbetat som redaktör vid lokaltidningar i Helsingforsregionen (Vantaan Sanomat, Länsiväylä) 1984-2001. Sedan sistnämnda år arbetar hon som informatör vid Folkpensionsanstalten samt har verkat som redaktionssekreterare för FPA-bladet 2001-08 och sedan 2009 för tidn. "Mitt i allt".

Mats Liljeroos (f. 1962) musikkritiker. L. har varit musikkritiker vid Åbo Underrättelser 1987-89, musikredaktör vid YLE 1989-90 samt är sedan 1990 musikkritiker vid Hufvudstadsbladet. Han var vice dirigent för manskören Brahe Djäknar 1986-94 och i flera repriser under 1990-talet medlem av det finländska laget i den nordiska TV-musikfrågesporten för klassisk musik, Kontrapunkt. Utöver recensioner och artiklar i olika publikationer har L. även recenserat musikteater och musikaler samt skrivit körmusik, opera- och muskallibretton.

Bo Lönnqvist (f. 1941) professor, etnolog, författare. Filosofie doktor 1972. L. var arkivarie vid Folkkultursarkivet vid Svenska Litteratursällskapet i Finland 1966-73, tillförordnad biträdande professor i allmän etnologi vid Helsingfors Universitet (HU) 1973, yngre forskare vid Finlands Akademi 1973-79 och äldre forskare 1980-90. Han var vidare tillförordnad forskarprofessor i kulturantropologi vid Åbo Akademi 1991, gästprofessor vid Oslo universitet 1992-93, professor i etnologi vid Jyväskylä universitet 1995-2004 samt gästprofessor vid universitetet i Münster, Westfalen 2001-02. Bland L:s talrika förtroendeuppdrag kan nämnas ordförandeskapet för föreningen Ethnos 1977-82, och Valtakunnallinen kansallispukuraati 1978-85. Vidare har han bl.a. varit medlem av direktionen för Helsingfors stadsmuseum 1981-82, 1989-91, av styrelsen för Svenska Finlands folkting 1985-89, Finska fornminnesföreningen 1993-95, och i styrelsen för Atena Kustannus Oy sedan 1996. År 1989 grundlade han tidskriften Laboratorium för folk och kultur. Ur L:s omfattande litterära produktion kan lyftas fram Kansanpuku ja kansallispuku 1979, Folkkulturens skepnader 1991, God Jul! 1992, Gamla gårdar i Helsingforstrakten 1995, (ny utökad och bearbetad utgåva 2009), Bakelser - en studie i lyxens kulturella formspråk 1997, Kvinnoborgen Högvalla - en civilisationsprocess 2001, En finsk adelssläkts öden 2007 samt studien om klädernas roll som kulturuttryck: Maktspel i kläder, 2008. L. är hedersledamot av Svenska litteratursällskapet i Finland sedan 2006, vidare ledamot av bl.a. Kalevalaseura sedan 1982, Talonpoikaiskulttuurisäätiö 1983 och Kungliga Gustaf Adolfs Akademien sedan 1993. Han har bl.a. erhållit Statens informationspris 1993, 1994 och 2002.

Joachim Mickwitz (f. 1962) filosofie doktor, lektor, historiker. M. har bl.a. arbetat som redaktör och regissör vid YLE/Finlands Svenska Television 1985-92, som förlagsredaktör vid Schildts förlags Ab 2000-03, och är sedan 2003 lektor i historia vid Åbo Akademi. Han har i sin doktorsavhandling skrivit om filmens uttrycksmöjligheter: Folkbildning, företag, propaganda - icke-fiktiv film under mellankrigstiden 1995, vidare har han jämte J. Paaskoski skrivit om 1700-talets svenska stormaktstid i På vakt i öster 4, 2004. Han var redaktör för monografin Familjen Carpelan - en adelsätt i 600 år, som utkom 2007.

Tom Pettersson (f. 1951) docent. Medicine kirurgie doktor 1982. P. har varit avdelningsläkare vid Mjölbolsta sjukhus 1976-77, assistentläkare vid HUCS IV medicinska kliniken 1977-80, reumatologins assistentläkare 1982-84, vikarierande biträdande lärare 1984-86, specialläkare i reumatologi 1986-92 och biträdande överläkare i invärtes medicin 1992-97. Sedan 1998 har han varit klinisk lärare vid institutionen för klinisk medicin vid Helsingfors Universitet (HU) och är sedan 2001 koordinator för svenska studielinjen i medicin vid HU. Sedan 1988 har han varit docent i invärtes medicin vid HU. P. har därtill haft privatläkarmottagning vid Medix läkarmottagning och vid Mehiläinen. Bland förtroendeuppdrag kan nämnas medlemskap av redaktionsrådet för tidskriften Nordisk Medicin 1995-98, och sedan 1996 av redaktionsrådet för Yleislääkärin käsikirja ja tietokanta. Han har skrivit ett flertal publikationer inom reumatologi, inflammation och hematologi.

Henry Rask (f. 1945) filosofie licentiat, specialrådgivare, historiker. R. har bl.a. varit kulturchef vid Hanaholmens kulturcentrum 1991-2003, och har därefter verkat som specialrådgivare vid kulturcentret sedan sistnämnda år. Han var styrelsemedlem av Historiska föreningen 1969-93 och dess ordförande 1993-2002. Vidare var han ekonom för Historisk tidskrift för Finland 1969-82 och ordförande i dess redaktionsråd 1985-89. R. har även varit ordförande för UF Södrik Svenskar rf 1982-90 samt åter 1998-2004. Han var vice ordförande i Esbobygdens ungdomsförbund 1983-2000. R. har skrivit historiken Snappertuna. En kustbygds hävder I. Forntid - 1809, 1991, Det unga Esbo. Esbobygdens ungdomsförbund 100 år, (jämte M. Stubbe) 2006, samt vetenskapliga artiklar i bl.a. fack- och kulturtidskrifter. Han har prisbelönats bl.a. av Svenska Folkskolans Vänner 2003, Historiska föreningen och Esbo stad 2007.

Tom Söderman (f. 1936) ambassadör. S. har bl.a. varit journalist vid Finska notisbyrån 1960-61 och programredaktör vid Rundradion (YLE) 1961-63. Sistnämnda år blev han biträdande pressattaché vid Finlands ambassad i Stockholm 1963-67, därefter var han informationssekreterare vid utrikesministeriet (UM) 1968-70, pressattaché vid Finlands ambassad i Stockholm 1971-75 och pressråd där 1975-77. Åren 1977-84 var S. pressråd vid Finlands ambassad i London, sedan chef för UM:s press- och kulturcenter 1985-88, därefter generalkonsul i Göteborg 1988-93 och åren 1993-2000 Finlands ambassadör i Reykjavik. Han har jämte Camilla och Magnus Lindberg skrivit reportageboken om ön Rosala i Hitis skärgård, Röster från Rosala, 2007, samt skrivit artiklar och gjort radioprogram om internationell politik och samhällsfrågor. Utrikesråd 1985.

Gustaf Widén (f. 1950) författare, kulturjournalist. W. var åren 1974-76 kulturreporter vid Borgåbladet och kulturchef där 1976-91. Därefter var han litteraturredaktör och kolumnist vid Hufvudstadsbladet 1992-97, innehade kulturchefstjänsten vid nämnda tidning åren 1997-2000, samt har därefter verkat som fri publicist. W. har bl.a. varit medlem av redaktionen för Åländska klassiker 1983-90, vice ordförande i föreningen Skärgårdskultur 1982-94, medlem av Svenska Litteratursällskapet i Finlands prisnämnd 1983-87 och ordförande i Arvid Mörne-tävlingens prisnämnd 2001-04. Sedan 2005 är han bl.a. medlem av Finlands svenska författareförenings förstärkta styrelse. W. har skrivit essäsamlingen Syrenbacken 1980, debattboken Vem älskar Hbl? 2000 samt bl.a. verkat som redaktör och utgivare av Georg Kåhres dikter i volymen Söndag i världen 1983, varit medarbetare i bildverket Mariehamn 1983, skrivit ett flertal uppslagsord om författare i Uppslagsverket Finlands bokutgåva åren 2003-07, radioinslag om litteratur m.m. Han tilldelades Ålands självstyrelses jubileumsmedalj 1997 samt har erhållit bl.a. Neouvius-priset av Svenska Litteratursällskapet i Finland 1985, Svenska Folkskolans Vänners kulturpris 1994 samt Ålandsbankens kulturpris 1999.